En stor konstnär med alltför kort levnadsbana

Konstnären Ivar Arosenius är väl känd bland annat för sin vackra och dramatiska saga Kattresan, där, liksom i många andra av hans verk, den älskade dottern Lillan är huvudmotiv.
I den här fantastiskt vackra boken av Björn Fredlund läser vi om Ivar Arosenius korta liv och guidas genom hans säregna konstnärsbana som akvarellmålare.

Av sin samtid sågs han både som en originell och begåvad konstnär och som en provokativ och egensinnig bohem som utmanade anständigheten med sina målningar.
Ivar Arosenius föddes 1878 i en borgerlig familj i Göteborg, både Ivar och två av hans bröder led av blödarsjuka, en sjukdom som hade gått i arv från morfadern.
Sjukdomen kom att prägla hans liv; han visste att hans tid var utmätt och att den var kort. En äldre bror hade dött redan innan han fyllde ett år, och storebror Harald dog som fjortonåring av blödning efter att han dragit ut en tand.
I familjen arosenius uppmuntrades barnens kreativitet och fantasi. Ivar och hans syskon klippte och målade figurer i kartong, en del av Ivar och Haralds alster finns bevarade på Göteborgs
konstmuseum och på Nationalmuseum.
Utbildningsåren i Stockholm följdes av en intensiv tid som konstnärsbohem i sekelskiftets Göteborg och i Paris innan Arosenius tillsammans med sin lilla familj slog sig ner i en stuga i Älvängen vid Göta Älv.
Ivar Arosenius följde sin lilla dotter i spåren vart hon gick. Tillsammans med henne upptäckte han världen på nytt och från sitt familjeliv hämtade han de flesta av sina motiv.

Vid nyåret 1909 dog Ivar Arosenius i sitt hem till följd av ett brustet blodkärl i halsen i samband med en förkylning som i sig föreföll trivial. Femtio år efter hans bortgång skrev hans änka Eva: ”Ivar visste att hans tid skulle bli kort. Han samlade hela sin kraft på att ta emot allt det som strömmade fram ur hans inre, fantasier, syner, färger. Varje försök till ingrepp eller inblandning i hans skapande störde honom.”