Stillsamt humoristiskt

Ingmar är pensionär och änkeman efter ett långt äktenskap. Saknaden efter hustrun är påtaglig i allt han gör, hon har alltid funnits vid hans sida och varit en stabiliserande faktor i hans ofta uppslukande och stressiga yrkesliv som regissör.

I sorgen efter hustrun har han börjat sköta hennes trädgård, och framförallt hennes rosor, med en allt ökande omsorg.

Rosorna var hustruns skötebarn, Ingmar var förhållandevis ointresserad av både blommorna och arbetet. Till sin förvåning märker han nu att han känner allt större tillfredsställelse i att vårda dem, som ett äreminne över hustrun kanske.

Därför blir det ett bekymmer när sommaren blir ovanligt het och torr. Det har inte regnat på evigheter och det råder vattningsförbud. Att vattna i smyg är näst intill omöjligt då grannarna har koll på allt. Men på baksidan av huset, i ett igenvuxet och ovårdat buskage, hittar Ingmar en dag en gammal rostig kran som visar sig ha mycket oväntade egenskaper …