KATEGORIER
Barn/Ungdom
Biografier
Deckare
Djur/Natur
Filosofi/Religion
Handböcker
Historia
Hobby
Humaniora
Humor
Hälsa
Inredning/Design
Konst
Kulturhistoria
Litteraturvetenskap
Ljudböcker
Lyrik
Mat/Dryck
Memoarer
Naturvetenskap
Psykologi/Pedagogik
Referensverk
Resor
Samhälle
Serier
Skönlitteratur
Språkkurser
Trädgård
Vid köp av något annat ur tidn
Vid kör av huvudbok
Övrigt
FILM & MUSIK
DVD-film
Musik
Art nr 63529
Rikt ill i färg.
Inbunden,
236 sidor,
Norstedts
Medlemspris 249 kr

Professorns blick på tid och rum

Året var 1969 och BBC sände en serie kallad Civilisations. Det var bred kulturhistoria med hög svansföring och programmen leddes av Kenneth Clarke. Man kan utan överdrift säga att både han och programmen representerar en syn på kulturen och historien som enbart byggde på den manliga blicken. Det finns ett foto av honom, i samband med att serien visades, där han står framför Notre Dame i Paris. Han är ledigt klädd, lite elegant, röker en cigarett i munstycke och det roliga är att hans blick inte alls vilar på den magnifika kyrkobyggnaden.  I stället tittar han koncentrerat åt rakt motsatt håll.

Nej, jag är inte säker på hur bilden ska tolkas. Kanske såhär: vad mer finns att se och göra? Vad mer kan jag egentligen lära mig? 

Bilden finns att beskåda i Gudar och människor. Författaren heter Mary Beard, en ofantlig lärd kvinna och dessutom, vilket är ovanligt, ofantligt populär. Hennes bok är ett slags pendang till de två avsnitt som hon leder i BBC:s nya serie om civilisationernas uppgång och fall. Bilden på Clarke fungerar som en påminnelse om att 50 år har gått och att den tolkningsmodell som både han och det statliga, public service-företaget företrädde, inte duger längre.

Gudar och människor har två delar. Den första ägnas åt vårt sätt att se, inte se i största allmänhet utan hur vi har kommit att betrakta människokroppen genom historien.

Bokens andra del handlar om den religiösa blicken, hur gudar och det gudomliga har framställts. Med hennes egna ord är detta ”två av de mest spännande och omdebatterade ledmotiven som förekommer i människans konst.”

Varför, kan man fråga sig, lägger hon ner tid och möda på artefakter och civilisationer som försvunnit för evigheter sedan?

Hon är professor i klassiska språk, det kan ju vara en ledtråd, men förutom det är hon fast övertygad om att det vi kan se, är lika viktigt för att kunna förstå en civilisation, som det vi läser om den eller hör berättas.

Ögats vittnesbörd är ett passande och passande gammalt uttryck i sammanhanget.

Medan Clarke begränsade sina resor till enbart Europa (fast han utelämnade Spanien) far Beard omkring kors och tvärs, från Kina till Mexiko, till Ajantagrottorna i nordvästra Indien. I Luxor fäster hon läsarens uppmärksamhet på de två arton meter höga statyer som vaktar farao Amenhoteps grav.

Hit kom kejsar Hadrianus, för att själv få lyssna till den sång som varje morgon uppstod i en av statyerna, den som troddes föreställa Memnon, son till morgonrodnadens gudinna.

Ingen visste hur ljuden uppstod, en krass besökare liknade ljudet vid en skorrande sträng på en lyra, en del har hävdat att det alltid varit fråga om busstreck.

Nåväl, Hadrianus med hela sitt stora följe är på plats. Och statyn är tyst. Inte ett ljud hörs.

Hur vet vi detta? Jo, i kejsarens entourage fanns en Julia Balbilla som skrev om händelsen i en dikt. 50 rader vers som ristades in på statyns vänstra fot, några vardagliga strofer som fått trängas med mängder av blixtbelysningar. Annan graffiti. Konsthistoria, skriver Mary Beard, handlar inte alls bara om konstnärerna. Den är också historien om människor som sett och tolkat konstverken.

Antikens människor förhöll sig inte passiva till konstverk. Tvärtom fick de spela aktiva roller i deras liv. De användes, utnyttjades, till exempel som underlag för några versrader om att igår, den 21 november år 130 evr, ”tog Memnon emot kejsarens gemål utan ett ljud.”

Originalets titel Civilisations How do we Look? The Eye of Faith. Översatt av Allan Klynne.

Av Marie Peterson, författer och kulturjournalist.

Antal recensioner: 0
Snittbetyg: 0